30 års kalas!?, kaos med ambulansfärd!

Ja idag fylle rhan 30 år grattis gratiis, pappa richard skulle spela tennis idag på morgonen så vi klär på oss å ska gå ner till fammo, väl där ramlar havannah å slår se som fan i hakan å pang hon ska skrika men får typ panik och andas in in in, å tuppar av, men hon kommer inte gång ja sitter med både henne å dexter i famnen men ser att hon blir bara blekare å blekare å blå paniken kommer ja slänger typ över dexter på aidi å börjar återupplivning på havanna samtidigt som ja skriker på jimmy att ringa ambulans. Ja får henne inte att andas hon blir ännu blekare! PANIK ja försöker bända upp kökarna för hon har typ någon form av kramp så ja får knappt in luft i henne tillsist tar ja i som fan å blåser in luft hon hostar till hon ANDAS.  ja ger henne nån minut för att se om hon åter hämtar sej å hennes färg kommer snabbt tillbaka men hon är lessen och förvirrad 10 min senare kommer ambulansen!!!????
då e hon fullt återställd men skärrad vi har hunnit få tag i richard som kommer i 300 knyck ifrån tennisen så han får åka i ambulansen med henne och jag tar bilen efter med dexter och jimmy.
väl där inne får vi vänta ett slag och jimmy går igenom hela undersökningsrummet å testar allt.
Läkarn kommer och jag förklarar vad som hänt och att även liknande har hänt ca 4 ggr innan men inte alls såhär krafftigt å att de gånger har hon börjat andas igen, visar sej att hon "lider" av något som heter affektisk anfall.
vilket är väldigt obehagligt för föräldrar å omgivning men får hon bara lite luft i sej så kommer hon igång av sej självt!!

Uch pust å fy ska denna lilla stackare ha allt ånu ska vi få anfall när man slår sej ordentligt med okej hon får inte äta för då dör hon inte leka för då slutar hon andas.
amen vafan allt elende drabbar henne!
å jag blir ett nervvrak på kuppen, hur ska man våga ha henne på dagis etc tänk om finns så enomt många OM med henne just nu!
Ambulans personalen peppa mej iafall med att ja va grym både på att ja höll lugnet å gjorde allt rätt tills dom kom!

men ja han inte mera än komma upp i huset innan alla stress kom å tårarna föll i mängder å nu kan ja börja gråta för inget...

Ja ni otäckt ska ni veta. ta verkligen vara på dagen för vet vet hur den är i morgon!! tänk på det vänner å läsare.

Kommentarer
Postat av: Linda

Har två barn som har exakt samma. Det bästa är att ta ut de i friska luften direkt. Det är läskigt som tusan, men bara man behåller lugnet så...även om man är totalt skärrad.

2008-10-12 @ 21:10:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0